Black Swan

Regissören Darren Arfonofsky är tillbaka med balettfilmen Black Swan. Han är även känd för Requiem for a dream och The Wrestler. Jag såg hans första film Requem for a dream på bion Spegeln för en massa år sedan, utan att riktigt veta vad jag gav mig in på. Människor lämnade på allvar bio salongen för att filmen var så obehaglig. Jag är beredd att hålla med dem men jag härdade ut och efter det har jag sett den säkert fyra gånger till. Varje gång är den lika obehaglig men ändå riktigt bra. Jag fick exakt samma känsla av Black Swan!

Nina är en ung tjej som kämpar på en balettakademi för att komma någonstans i sin karriär. Som person är hon otroligt konservativ, stram och ”up-tight”. Hennes strävan efter karriär lönar sig dock och hon får huvudrollen i en uppsättning av svansjön där hon inte bara ska spela den vita svanen (vilket hon tränat inför hela sitt liv och spikar direkt) utan även den svarta svanen som blir en stor utmaning. Under filmens gång får man se mer och mer av Ninas psykologiska inre och inser att hon inte är riktigt som hon ska, hallucinationerna blir allt fler och värre ju mer press hon sätter på sig själv.

Jag respekterar Natalie Portman även om hon inte har gjort sådär jätte många super grymma roller innan. Frågan är om hon någonsin kommer toppa sin egen prestation som Nina, för hon är helt makalöst bra. Hennes skiftningar mellan stram flicka till sexuell kvinna och galen balettdansös är genial. Stundtals tycker man riktigt illa om karaktären för att sedan tycka synd om henne, genialt är det enda jag kommer på att säga! Det var tur att Oscar statyetten hittade rätt kvinnliga skådespelerska i år, grattis Natalie Portman!

För att säga några avlutande ord om filmen så var den väldigt obehaglig samtidigt som den är riktigt bra, en konstig kombination precis som i Requiem for a dream, vilket gjorde att jag var tvungen att fundera ett par dagar över den innan jag ens kunde fundera ut vad jag tyckte. Musiken är tagen från Tchaikovskys svansjön fast med en del ändringar, men fortfarande lika bra. Balett vet jag absolut inget om och kan inte uttala mig om hur Portman dansar annat än att i mina ögon ser det bra ut. Handlingen är inte oerhört utmålande eller originell men det är trots det en film som fastnar i ens hjärna. Skådespelarprestationen tillsammans med de fina konstnärliga aspekterna i filmen samt alla obehagliga scener som gör filmen till vad den är, en psykologisk twist av hjärnan ger betyget:

F F F F F F F F F F