Dreamgirls

Mycket uppståndelse och höga förväntningar när broadway pjäsen Dreamgirls äntligen skulle bli film. Underligt nog har denna musikal fått bra kritik från många håll men tyvärr är jag inte så imponerad.
På 80 talet vann pjäsen många priser bland annat sex Tony Awards och på grund av att den var så stor och uppskattad då tror jag många vill att filmen ska va bättre är den faktiskt är.
Denna film ska tydligen ha lite influenser hämtade från The Supremes framgångar samt motgångar i sin karriär. Men precis som allt annat i USA så tas det verkliga motgångarna bort och ersätts med lite mera sång och ett "happy ending".

Handlingen utspelar sig på 60 talet där ett band som kallar sig The Dreams är på uppgång, trion av tjejer uppträder på olika talang jakter och försöker skapa sig ett namn, och med hjälp av en manager spelad av Jamie Foxx blir deras dröm sann.
De börjar med att köra bakom James Early spelad av Eddie Murphy och efter det sätter deras egen karriär igång på riktigt.
Såklart skär det sig mellan tjejerna och en av dem blir utsparkad från gruppen medan de andra två fortsätter sina karriärer med en ny tredje Dreamette. Detta är en del som The Supremes var med om men till skillnad från filmen där den utsparkade kvinnan får sin rättelse i The Hollywood ending så dog faktiskt Florence Ballard (som var kvinnans namn i verkligheten som blev utsparkad ur The Supremes) bara 29 år gammal urfattig och ensam.

Fast det mest är en tråkig film utan någon speciell twist eller handling över huvud taget som fångar en så är det stora namn med i denna filmen som verkligen är värda en eloge för sitt agerande. Eddie Murphy är fruktansvärt bra i rollen som en hybrid mellan James Brown och Marvin Gaye, Jamie Foxx är lika cool som alltid och sen har vi såklart Beyonce som gör en hyfsad bra prestation och till sist den kvinna som fått mest uppmärksamhet för filmen är Jennifer Hudson, tidigare känd för att varit med i amerikanska Idol.
Hon sjunger som en gudinna och gör de andra två (till och med Beyonce) bleka i jämförelse.
Om det ska delas ut något pris för denna film så är det definitvt till Hudson det ska gå för utan henne (eller Eddie Murphy för den delen) hade det inte ens varit en film värd att se enligt mig.

Fast alla dessa starka ord kan jag inte helt underkänna filmen, mest på grund av skådespelarna och för att det faktiskt fanns en låt eller två som var bra.
Mitt betyg blir:

F F F F F F F F F F