Sex and City!- the movie

Jag följde denna serie med häpnad från den dagen jag flyttade hemifrån och fick kabel TV. (Jag var en aning sen, alla andra hade redan sett några säsonger)

Som tur är så går ju allting i repris om och om igen på Tv så jag missade inget utan hade nöjet att följa de fyra singel tjejerna från första början.

Sex säsonger av sex and the city tillverkades och jag tyckte att varenda avsnitt var lika bra, inget var dåligt, och jag är inte ens en såndär riktig ”girly girl” så med stor glädje fick jag höra att det äntligen skulle göras en film. Tänka sig, två och en halv timme av singel tjejernas liv i New York.

Bio naturligtvis, alla stora händelser på bio!

Handlingen är väl inte så långt borta från serien, fyra kvinnor (ja, dom är ju inte lika unga längre) som lever sina liv i New York, bara det att ingen av dem var singlar längre!!!

Ingen av dem hade några problem med män som efter ett avsnitt försvann in i mängden av alla andra män. Nu hade de ”riktiga” problem i sina vuxna liv med sina män och familjer och äktenskap. Kanske lite mer realistiskt än serien för det var ju ganska vanliga problem som faktiskt kan hända vanliga människor (till skillnad från alla designer väskor och Manolo Blahnik skor som ALDRIG kommer hända mig;) Det var kanske denna lilla skillnad som gjorde att filmen inte var riktig lika tilltalande som serien, den var inte riktigt lika glamourös. Jag tyckte om filmen, den var underhållande och inget slöseri med pengar, men den kommer inte i närheten av serien.

Det som var bra med filmen var att man inte hade försökt hymla med att kvinnorna kommit upp i åren, det är ju en naturlig process i och med tiden går i serien ungefär lika mycket som i vår verklighet, den sträcker sig över 10 år och det är klart, vem ser inte äldre ut efter 10 år. Fast det betyder inte att kvinnorna slutat klä sig sådär onaturligt glamouröst och halvnaket som dom alltid gjort, och det är ju det vi älskar!

För övrigt så kan jag avslöja att hela filmen handlar om kärlek, sökandet efter kärlek och såklart vad som händer när man funnit kärleken…….Carrie fortsätter ha sina problem med Big, Samantha har flyttat till Hollywood för att stödja Smith i sin filmkarriär men är det verkligen det rätta för henne? Miranda ställs inför svåra beslut gällande sitt äktenskap och Charlotte har fått sin lilla Lily från Kina, är hon lycklig nu?

Två och en halv timme av mina favorit kvinnor flög snabbt förbi, jag trodde det skulle kännas som väldigt lång tid men absolut inte, helt plötsligt var filmen slut och än en gång var jag tvungen att lämna New York, Vouge tidningar, Manolo Blahniks och trendiga restauranger.

Den var kanske inte allt jag hade önskat mig, men det var en helt Ok film men jag hoppas att det är slutet för våra sex and the city kvinnor med tillhörande män, för nu vill jag bara ha kvar de minnen jag har och mer film skulle bara mjölka slut hela charmen.

Delade åsikter och känslor om denna film, för det är ju något jag älskar, men det nådde inte riktigt ända fram.

Betyget blir: F F F F F F F F F F

Into The Wild!

MÄSTERVERK VARNING !!!!

Efter en lång tids torka kommer det äntligen en film värdig mina ord och ansträngningar igen. En film jag bara inte kan sluta tänka på och som fångat mig mer än något annat jag kan komma ihåg på rak arm.

Detta beror inte bara på att det är en sann berättelse (men det tar i och för sig upp en stor del av intresset) utan även producenten som är Sean Penn i detta fallet, som lyckats skapa en otroligt vacker och konstnärligt perfekt film.

Filmen är baserad på boken med samma namn (av författaren Jon Krakauer) som i sin tur är baserad på en sann historia. Inte bara baserad som att ”fragment är tagna ur verkliga livet”, nej, här har i princip allting hänt som det berättas.

Ett tragiskt öde, som handlar om den unge mannen Christopher McCandless, som 21 åring beger sig ute i vildmarken i Amerika för att leva utanför det materialistiska samhället.

Chris, som hans syster kallar honom i filmen, var som han beskrivs en människa med tankar om att vi lever i överflöd och som tyckte illa om det materialiska samhället.

Bagage från en brokig familj med mycket bråk om pengar har antagligen varit det som startat hela processen i tankarna om ett liv utan pengar och problem.

Efter college skänker han alla sina livs besparingar till välgörenhet och sticker iväg för att göra en resa i vildmarken, utan någons vetskap. Han döljer alla spår han lämnar efter sig och reser under namnet Alexander Supertramp. Han bränner sina sista pengar tillsammans med sitt ID och lämnar sin bil någonstans utan registreringsskyltar.

Hans resa går genom USA och vi får följa med honom i vildmarken men också i många möten med människor på vägen som han faktiskt är beroende av. Han har lite olika ströjobb och skaffar vänner på skilda platser, men hans största strävan är att ta sig till Alaska där han ska bege sig ut i den ”riktiga” vildmarken för att där skriva ner och dokumentera hur han själsligt och spirituellt överlever. Efter ett år av omkring flackande når han sitt mål, han tar sig till Alaska där han intar vildmarken utan karta eller någon större erfarenhet om vad han egentligen ska göra för att skaffa sig mat och så vidare.

Det går inte bra alls och anledningen till att han är så uppmärksammad som han är idag är för att Chris dog av svält ute i Alaska, oförmögen att ta sig tillbaka den vägen som han kom, oförmögen att skaffa sig tillräckligt med mat eller hjälp. Att jag avslöjar hans död är inget som jag anser stör filmen, tvärtom tycker jag att man får ut mer av filmen genom att veta hans öde i förväg.

Chris anteckningar från hans journal är det som styr filmen, och därför träffar den en mitt i hjärtat, att veta att det är hans egna ord man hör och inte någon Hollywood författares.
Han måste ha varit en väldigt intelligent man och han har stora poetiska tankar och skriver oerhört vackert. Den andra berättarrösten i filmen förutom Chris själv är hans syster, och det är hans syster i verkligheten som varit med och skrivit detta hon säger i filmen samt att en del är taget från hennes dagbok som hon skriver i under den tiden hennes bror var försvunnen.

Förutom att hela historien är gripande så är den underbart filmad, vacker natur och konstnärliga bilder från vilda hästar till vilda forsar och så vidare. En stor applåd till Emile Hirsh som spelar huvudrollen, riktigt grym!! (även sedd i tex alphadog)

Det har varit debatter om att man inte ska romantisera sådana här berättelser för att det inte ska uppmana unga människor att göra dumdristiga saker som att ge sig ut i Alaskas vildmark utan karta. Men jag kan inte vara opartisk i detta fallet för denna unge mans historia fastnar hos en, han var ingen korkad ungdom som ville skapa rubriker. Han dolde alla spår och ville inte att någon skulle få reda på var han var, vilket innebär att han endast gjorde det för sig själv. Kanske inte något smart val, men ändå hans val, som han trodde skulle vara underbart men som hade ett tragiskt slut. Men han kom till insikt i sin ensamhet i vildmarken och några av hans sista ord var: ”true happiness is only real if shared”.

Så hur ologisk han än var så har han i alla fall mina sympatier och även om han har era eller inte så är det en fruktansvärt bra film, en klar 10:a utan att tveka från mig.

F F F F F F F F F F